Byggordlista: från avväxling till ÄTA – 120 hantverksord förklarade

Avväxling

En avväxling är en bärande förstärkning, oftast en balk av stål, limträ eller betong, som leder lasten runt en ny öppning i en bärande vägg eller ett bjälklag. Hur stor balken ska vara bestäms av en konstruktörs beräkning, inte på känn på plats.

Läs mer: Så går det till att riva en bärande vägg

Stämpning

Stämpning är tillfälliga stöd, ofta justerbara stålstämp eller reglar, som håller uppe bjälklag eller tak medan en bärande del rivs eller byts. Stämpen står kvar tills avväxlingen är på plats och bär lasten.

Bärande vägg

En bärande vägg för ner last från bjälklag, tak eller våningar ovanför till grunden. Att riva den eller ta upp en öppning kräver en konstruktörs beräkning och i regel en anmälan till kommunen, och arbetet får inte börja förrän du har fått startbesked.

Läs mer: Riva bärande vägg

Lätt vägg (regelvägg)

En lätt vägg, eller regelvägg, är en icke bärande innervägg av trä- eller stålreglar klädd med gips. Den går oftast att riva utan anmälan, men kontrollera först att den inte bär något och vilka el- och rördragningar som finns i den.

Hjärtvägg

En hjärtvägg är den bärande mittväggen i äldre villor och flerbostadshus, ofta murad eller gjuten. Ingrepp kräver nästan alltid konstruktör och anmälan, och i en bostadsrätt även styrelsens tillstånd.

Konstruktör och K-ritning

En konstruktör är ingenjören som räknar på bärande delar. Resultatet blir konstruktionsritningar, K-ritningar, och beräkningar som visar hur till exempel en avväxling ska utföras.

Kontrollansvarig (KA)

En kontrollansvarig (KA) är en certifierad person som hjälper dig som byggherre att ta fram en kontrollplan och ser till att den följs. En KA krävs för många lov- och anmälningspliktiga åtgärder, men inte för alla mindre.

Håltagning, kärnborrning och väggsågning

Håltagning är samlingsnamnet för att ta upp hål och öppningar i betong eller murverk, till exempel för rör, ventilationskanaler eller en ny dörr. Kärnborrning ger runda hål med en vattenkyld diamantborr, och väggsågning ger raka öppningar med vägg- eller vajersåg. Båda dammar och vibrerar betydligt mindre än bilning. Ska öppningen tas upp i en bärande vägg behövs konstruktör och oftast en anmälan först.

Läs mer: Håltagning i betong

Bilning

Bilning är att knacka loss betong, klinker eller puts med en bilhammare. Det är högljutt och dammigt, så räkna med ordentlig skyddstäckning, och i flerbostadshus har föreningen ofta regler för när det får bullra. Metoden används ofta när ett badrum rivs ner till stommen.

Planlösning

Planlösning är hur rum, väggar och öppningar är fördelade i en bostad. Att ändra planlösningen kan kräva anmälan om bärande delar, ventilation eller vatten och avlopp berörs.

Läs mer: Göra om en tvåa till en etta

Rum och rok

Ett rum räknas enligt Lantmäteriets definition som rum när det har minst 7 m² golvyta och direkt dagsljus, alltså ett eget fönster. Rok står för rum och kök: en 1 rok, eller etta, har ett rum och kök, och köket räknas inte som ett av rummen.

Läs mer: Göra om en etta till en tvåa

Rivningsavfall och de sex fraktionerna

Rivningsavfall är det avfall som uppstår när något rivs, och det ska sorteras i minst sex fraktioner: trä, mineral (betong, tegel, klinker), metall, glas, plast och gips. Farligt avfall som asbest hålls alltid för sig.

Läs mer: Så blir du av med rivningsavfallet

Trossbotten

Trossbotten är en blindbotten av brädor eller skivor mellan bjälkarna i ett träbjälklag, som bär upp isoleringen eller fyllningen. I äldre hus kan fyllningen vara sågspån, lera eller koksaska, och koksaska kan innehålla tungmetaller, så fråga kommunen hur den ska tas om hand vid rivning.

Asbest och eternit

Asbest är ett fibermineral som förbjöds i Sverige 1982 men finns kvar i många äldre hus, till exempel i rörisolering, mattlim, fogmassor och fasad- och takskivor. Eternit har blivit vardagsord för fibercementskivor, och skivor från tiden före förbudet innehåller ofta asbest. Borra, slipa eller bryt inte i materialet själv, utan låt ett företag med tillstånd från Arbetsmiljöverket sköta rivningen.

Läs mer: Asbest och blåbetong före rivning

Blåbetong och lättbetong

Blåbetong är lättbetong gjord av alunskiffer mellan cirka 1929 och 1975. Den är blågrå och avger radon, så har huset blåbetong i väggar eller bjälklag är det ett skäl att mäta radon. Vanlig vit lättbetong, ofta kallad gasbetong, avger inte radon på samma sätt.

Läs mer: Så känner du igen blåbetong

Radon och Bq/m³

Radon är en radioaktiv gas som läcker in från marken eller avges från blåbetong. Den syns inte och luktar inte, så det enda sättet att veta halten är att mäta. Halten anges i becquerel per kubikmeter (Bq/m³), och referensnivån för bostäder är 200 Bq/m³. En godkänd mätning pågår i minst två månader under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, med mätdosor från ett ackrediterat laboratorium.

PCB

PCB är ett miljögift som användes i fogmassor, isolerglas och vissa golvmassor, främst mellan 1956 och 1973. Material med PCB ska saneras före rivning och hanteras som farligt avfall.

Kreosot

Kreosot är ett tjärliknande impregneringsmedel i gamla slipers, stolpar och bryggor. Kreosotbehandlat trä är farligt avfall och får inte eldas eller återanvändas i trädgården.

Läs mer: Farligt avfall vid rivning

Tryckimpregnerat trä

Tryckimpregnerat trä är virke där skyddsmedel har pressats in under tryck så att det tål fukt och röta, vanligt i altaner, staket och plintar. Allt tryckimpregnerat trä räknas som farligt avfall och lämnas separat på återvinningscentralen, inte bland vanligt trä. Äldre virke kan dessutom innehålla arsenik och krom (CCA).

Platta på mark

Platta på mark är en grund där huset står direkt på en gjuten betongplatta, i dag med isoleringen under betongen. Äldre plattor, inte minst från 1960- och 70-talen, där isoleringen ligger ovanpå betongen är en känd riskkonstruktion för fukt och mögel.

Sättning

En sättning är när marken under huset trycks ihop och huset sjunker, ofta ojämnt. Det är vanligt på lera. Tecken är trappstegsformade sprickor i murverk, sprickor som växer och golv som börjar luta. En konstruktör eller geotekniker utreder orsaken, och grunden kan behöva förstärkas med till exempel pålning eller injektering.

Läs mer: Renovera husgrunden

Krypgrund

En krypgrund är en grund med ett lågt, luftat utrymme mellan marken och husets nedersta bjälklag, så lågt att man får krypa där inne, därav namnet. Problemen kommer på sommaren: varm och fuktig uteluft kommer in genom ventilerna och kyls ner mot den kalla marken, och då kan fukten bli så hög att mögel växer på träet. Ofta märks det först som en unken lukt inne i huset. En avfuktare och plastfolie på marken är vanliga åtgärder.

Läs mer: Fukt i krypgrund

Torpargrund

En torpargrund är en äldre grundtyp där huset vilar på en sockel av natursten eller betong, med ett kallt utrymme under trägolvet. Den är vanlig i torp och äldre villor och känslig för fukt om ventilationen är dålig.

Sockel

Sockeln är den del av grunden som syns ovanför marken, oftast i betong, puts eller natursten. Sprickor och puts som släpper eller låter ihålig när du knackar på den är tecken på att sockeln behöver lagas.

Läs mer: Renovera husgrunden

Kapillärbrytande skikt

Ett kapillärbrytande skikt är ett lager som hindrar att markfukt sugs upp i grunden, till exempel ett tjockt lager makadam under en platta eller en isolerskiva mot grundmuren. Vanlig sand och grus med mycket finmaterial fungerar inte, eftersom vattnet då kan stiga i porerna.

Dränering och omfyllnad

Dränering är rör och dränerande material runt grunden som leder bort vatten. Omfyllnaden är massorna som läggs tillbaka efteråt och ska släppa igenom vatten, till exempel makadam. Fuktfläckar på källarväggen kan betyda att dräneringen inte längre fungerar.

Läs mer: Dränering av husgrund

Dräneringsskiva

En dräneringsskiva är en isolerskiva som sätts mot källarväggens utsida när huset dräneras. Den isolerar väggen och leder ner vatten till dräneringsröret. Ovankanten täcks med en täcklist så att jord och vatten inte rinner in bakom skivan.

Läs mer: Isolera källarväggen utifrån

Spolbrunn

En spolbrunn är en brunn i dräneringen, oftast vid husets hörn, där rören kan spolas rena och filmas. Utan spolbrunnar går dräneringen inte att underhålla.

Stenkista

En stenkista är en grop fylld med sten eller makadam som tar emot dag- eller dräneringsvatten och låter det sjunka ner i marken. Den måste ligga ovanför grundvattnet och fungerar inte på berg eller tät lera, så fråga kommunen innan du bygger en.

Läs mer: Dränering på Lidingö

Isolera källarvägg utifrån eller inifrån

Att isolera en källarvägg utifrån betyder att isoleringen läggs på grundmurens utsida, ofta samtidigt som en ny dränering, och det är det säkraste sättet. Invändig isolering är billigare men kan stänga in fukt i väggen och kräver noggrann planering.

Läs mer: Isolera källarvägg

Avfuktare

En avfuktare sänker luftfuktigheten genom att ta upp vatten ur luften och används mest i källare och krypgrunder. I kalla utrymmen är det en adsorptionsavfuktare som gäller, eftersom en kondensavfuktare tappar effekt när det är kallt.

Skyddsrum

Ett skyddsrum är ett rum byggt för att skydda befolkningen vid krig, vanligt i källare i flerbostadshus. Det får användas som förråd i fredstid men ska kunna ställas i ordning, och ingrepp ska stämmas av med Myndigheten för civilt försvar (MCF).

Radonsug och radonbrunn

En radonsug är en fläkt som skapar undertryck under huset, så att markradon sugs bort innan den når bostaden. Radonbrunnen är gropen under eller intill huset som sugen kopplas till. Mät igen efter installationen för att se att halten har gått ner.

Fuktskada

En fuktskada är en skada som uppstår när material är blött eller fuktigt länge, till exempel av läckage, kondens eller markfukt. Orsaken måste åtgärdas innan du renoverar, annars kommer skadan tillbaka.

Läs mer: Fuktfläckar i hörn, väggar och tak

Mögel

Mögel är svampar som växer på fuktigt organiskt material som trä, papper och damm, och kan ge unken lukt och hälsobesvär. Det syns som fläckar eller missfärgning men sitter ofta dolt i väggar och golv. Att tvätta bort fläckarna löser inget så länge fukten finns kvar.

Röta

Röta är nedbrytning av trä som orsakas av rötsvampar när träet är fuktigt länge. Rötskadat trä blir mjukt och tappar sin bärförmåga.

Läs mer: Rötskadade träfönster

Kondens

Kondens är när varm, fuktig luft kyls ner mot en kall yta och vattenångan blir vatten, till exempel på fönster, i kallvindar eller i krypgrunder.

Läs mer: Kondens på fönster inomhus

Relativ fuktighet (RF)

Relativ fuktighet (RF) är hur mycket vattenånga luften innehåller jämfört med vad den högst kan bära vid samma temperatur, angivet i procent. Mögel kan börja växa när RF ligger över ungefär 75 procent under längre tid.

Fuktmätning

Fuktmätning är mätning av fukt i luft eller material, med en ytfuktmätare som ger en fingervisning eller med borrhålsmätning som visar RF inne i betong. Den görs bland annat innan nytt golv läggs på en betongplatta.

Köldbrygga

En köldbrygga är en del av konstruktionen som leder kyla förbi isoleringen, till exempel ett betongbjälklag som går ut genom fasaden. Den ger kalla ytor där kondens och mögel kan uppstå.

Flytspackel (golvavjämning)

Flytspackel är en självutjämnande massa som hälls ut för att få ett plant underlag innan nytt golv läggs. Arbetet kallas också golvavjämning.

Läs mer: Byta golv

Krympspricka

En krympspricka är en tunn spricka som uppstår när betong torkar och krymper. De flesta krympsprickor i betonggolv är ofarliga. Sprickor som växer, är breda eller förskjutna i höjdled kan i stället bero på sättningar.

Läs mer: Sprickor i betonggolv

Epoxispackel

Epoxispackel är ett spackel i två komponenter som används för att fylla sprickor och hål i betong innan golvet slipas, målas eller får ny beläggning. Det härdar hårt och tål slitage.

Läs mer: Laga sprickor i betonggolv

Golvvärme, el eller vattenburen

Golvvärme är värme som avges från golvet, antingen med el eller med vatten. Elgolvvärme är kablar eller mattor och vanligast i badrum. Vattenburen golvvärme är rör med varmt vatten från till exempel värmepump eller fjärrvärme och passar större ytor. Elarbetet ska göras av ett elinstallationsföretag.

Klinker och kakel

Klinker är hårdbrända keramiska plattor som tål vatten och slitage och därför läggs på golv. Kakel är egentligen glaserade väggplattor, men i vardagsspråket blandas orden ihop hela tiden.

Tätskikt

Tätskiktet är det vattentäta lagret under klinkern och kaklet i ett våtrum. Det är tätskiktet, inte plattorna eller fogarna, som håller vattnet borta från golv och väggar. Det rollas på i flera lager eller sätts upp som folie eller matta. Fråga vilket certifierat tätskiktssystem hantverkaren använder, och be om våtrumsintyget när jobbet är klart.

Läs mer: Badrum i källaren

Golvbrunn

En golvbrunn är avloppet i golvet i badrum och tvättstuga. Gamla golvbrunnar byts ofta vid en badrumsrenovering så att tätskiktet kan anslutas på ett godkänt sätt.

Fall

Fall är golvets lutning mot golvbrunnen, så att vattnet rinner dit och inte blir stående. Branschreglerna anger hur stort fallet ska vara, med störst fall i duschområdet.

Våtrumsintyg och branschregler

Ett våtrumsintyg är ett intyg som visar att badrummet har byggts enligt en branschregel, till exempel GVK Säkra Våtrum eller Byggkeramikrådets BBV. Rör och vatteninstallationer görs enligt Säker Vatteninstallation. Försäkringsbolag frågar ofta efter intygen vid en vattenskada.

Stegljud

Stegljud är ljudet av steg som sprids till rummet under eller till grannen. I flerbostadshus kräver föreningen ofta ett stegljudsdämpande underlag när du byter golv.

Läs mer: Byta golv i lägenhet

Enskilt avlopp

Ett enskilt avlopp är ett avlopp som inte är anslutet till det kommunala nätet, oftast en slamavskiljare följd av rening i marken eller ett minireningsverk. En ny anläggning kräver tillstånd eller anmälan hos kommunen.

Läs mer: Enskilt avlopp i Norrtälje

Slamavskiljare (trekammarbrunn)

En slamavskiljare är en brunn där slam sjunker till botten och fett flyter upp innan vattnet går vidare till reningen. Trekammarbrunnen är den vanligaste typen när huset har vattentoalett.

BDT-vatten

BDT-vatten är bad-, disk- och tvättvatten, alltså allt avloppsvatten utom det från toaletten. Det behöver renas, till exempel i en slamavskiljare följd av infiltration eller markbädd. Ett avlopp för enbart BDT-vatten kräver oftast anmälan hos kommunen, medan ett avlopp med vattentoalett kräver tillstånd.

Sluten tank

En sluten tank är en tät behållare som samlar upp avloppsvattnet från toaletten utan att rena det. Den töms regelbundet med slambil och används ofta där marken inte räcker eller läget är känsligt, till exempel nära vatten eller på en ö. BDT-vattnet renas då för sig.

Läs mer: Enskilt avlopp på Värmdö

Infiltration

Infiltration är en rening där avloppsvattnet sprids ut och renas när det sipprar ner genom den naturliga marken. Den kräver jord som släpper igenom vatten lagom fort och tillräckligt avstånd till grundvattnet.

Markbädd

En markbädd är en rening i en uppbyggd bädd av sand, med rör i botten som samlar upp det renade vattnet och leder det vidare till ett dike. Den används där marken inte passar för infiltration, till exempel på lera.

Fosforfälla

En fosforfälla är ett filter med kalkbaserat material som binder fosfor ur avloppsvattnet, oftast efter en markbädd. Den krävs där kommunen ställer höga krav på rening, och filtermaterialet byts när det är mättat och hämtas för återvinning.

Läs mer: Enskilt avlopp i Strängnäs

Minireningsverk

Ett minireningsverk är en kompakt reningsanläggning för ett eller några hushåll, där avloppsvattnet renas i biologiska och kemiska steg. Det tar liten plats och kan rena bra, även fosfor, men bara om det sköts. Räkna med serviceavtal, regelbunden påfyllning av fällningskemikalie och slamtömning, och kommunen ställer ofta krav på service i sitt tillstånd.

Slamtömning

Slamtömning är när kommunen eller dess entreprenör tömmer slamavskiljaren med slambil. Hur ofta bestäms av kommunen, och tömningen ger inte ROT-avdrag.

Stam och stambyte

Ett stambyte är när stammarna, de lodräta avlopps- och vattenledningarna i ett flerbostadshus, byts ut, ofta tillsammans med badrummen. I en bostadsrättsförening ansvarar oftast föreningen för stammarna.

Relining

Relining är renovering av avloppsrör inifrån: en ny plastslang eller beläggning läggs in i det gamla röret, så att golv och väggar inte behöver bilas upp. Rören filmas före och efter, och metoden fungerar inte om röret har sjunkit ihop eller är helt sönder.

Stopp i avlopp och avloppsrensning

Avloppsrensning är att lösa upp ett stopp i avloppet med spiral eller högtrycksspolning. Återkommande stopp kan bero på rotinträngning, sättningar eller fett och bör undersökas med rörfilmning.

Underhållsspolning (högtrycksspolning)

Underhållsspolning är förebyggande rengöring av avloppsrören med vatten under högt tryck, så att fett och avlagringar inte hinner orsaka stopp. Den görs med jämna mellanrum i många flerbostadshus och restauranger.

Vattenlås

Ett vattenlås är böjen under handfat, diskbänk och golvbrunn som alltid står fylld med vatten och stoppar avloppslukt. Torkar det ut, till exempel i ett fritidshus, luktar det avlopp.

Läs mer: Fritidshus på vintern

Rotinträngning

Rotinträngning är när trädrötter växer in i skarvarna på avloppsrör i marken och orsakar stopp. Den upptäcks med rörfilmning. Rötterna kan fräsas bort, men de kommer tillbaka om skarven inte tätas eller röret relinas.

Blandare

En blandare är kranen som blandar varmt och kallt vatten vid diskbänk, dusch eller tvättställ. Låter du ett VVS-företag som är auktoriserat enligt Säker Vatten byta den får du dokumentation som försäkringsbolaget kan fråga efter om det börjar läcka.

Avstängningsventil och diskmaskinsavstängning

En avstängningsventil är en ventil som stänger vattnet till en enskild apparat eller till hela huset. Diskmaskinsavstängningen sitter vid diskmaskinen och gör att du kan stänga vattnet när maskinen inte används eller om den läcker.

Backventil

En backventil är en ventil som bara släpper igenom vatten åt ett håll. Vid vattenmätaren hindrar den att vatten från huset rinner tillbaka ut i det kommunala nätet. I avloppet fungerar den som bakvattenskydd och hindrar att avloppsvatten trycks upp genom golvbrunnen i källaren vid skyfall.

Vattenmätarkonsol och byte av vattenmätare

En vattenmätarkonsol är fästet som vattenmätaren sitter i, med avstängningsventiler före och efter och en backventil. Mätaren ägs oftast av kommunens VA-huvudman, som också byter den, men konsolen och ventilerna ansvarar fastighetsägaren för. Är de gamla kan de behöva bytas av en VVS-firma innan mätarbytet.

Varmvattenberedare

En varmvattenberedare är en tank som värmer och lagrar varmvatten, oftast med el eller värmepump. Vattnet i tanken bör hålla minst 60 grader så att legionellabakterier inte kan växa till.

Undercentral (fjärrvärme)

En undercentral är värmeväxlaren i ett fjärrvärmeanslutet hus, som för över värmen från fjärrvärmenätet till husets element och varmvatten utan att vattnet blandas.

Gjutjärnsrör

Gjutjärnsrör är avloppsrör av gjutjärn, vanliga i hus byggda före 1970-talet. De rostar inifrån med tiden och kan relinas eller bytas mot plaströr.

Frusna vattenrör

Frusna vattenrör är rör som har frusit i kalla utrymmen som krypgrund, yttervägg eller fritidshus. Tina försiktigt med varmluft, aldrig med öppen låga, och stäng huvudkranen om röret har spruckit.

Läs mer: Frusna vattenrör

Självdrag

Självdrag är ventilation utan fläktar: varm luft stiger och dras ut genom skorsten eller kanaler, och ny luft kommer in genom ventiler och otätheter. Det är vanligt i äldre hus. Täta inte igen ventilerna när du renoverar, och tänk på att mycket täta nya fönster kan strypa luftflödet.

Spiskåpa och köksfläkt

En spiskåpa är en kåpa över spisen utan egen motor, som kopplas till husets centrala frånluft. En köksfläkt har däremot egen motor. I flerbostadshus med central frånluftsfläkt får du oftast bara sätta upp en spiskåpa, så fråga föreningen först.

FTX

FTX är ventilation med från- och tilluft och en värmeväxlare som återvinner värmen i den utgående luften. Det ger jämn luft och lägre uppvärmningskostnad, men kräver kanaler i hela huset och regelbundna filterbyten.

OVK (obligatorisk ventilationskontroll)

OVK, obligatorisk ventilationskontroll, är en besiktning av ventilationen som byggnadens ägare ansvarar för och som görs av en certifierad funktionskontrollant. I flerbostadshus görs den vart tredje eller vart sjätte år, beroende på ventilationssystem. Villor med till exempel FTX besiktas bara en gång, innan systemet tas i bruk, och villor med självdrag eller frånluft utan värmeåtervinning omfattas inte alls.

Läs mer: Göra om en etta till en tvåa

Tilläggsisolering

Tilläggsisolering är att lägga mer isolering i vind, väggar eller grund på ett befintligt hus. Vindsbjälklaget är ofta den enklaste och mest lönsamma platsen att börja.

Läs mer: Tilläggsisolera vinden

Lösull: mineralull och cellulosa

Lösull är isolering i lösa fibrer som blåses in med maskin, vanligast på kallvind. Den finns som mineralull, alltså sten- eller glasull, och som cellulosa av returpapper.

Kallvind

En kallvind är en ouppvärmd vind ovanför isoleringen i vindsbjälklaget. Den ska vara ventilerad, och mer isolering gör vinden kallare och därmed mer känslig för fukt.

Läs mer: Isolera kallvind

Ångspärr och ångbroms

En ångspärr är en plastfolie på den varma sidan av isoleringen som hindrar fuktig inomhusluft från att tränga in i konstruktionen. Den måste vara hel och tätt skarvad, och varje hål för en eldosa eller ett rör är en möjlig väg för fukten. En ångbroms släpper igenom lite fukt och används i konstruktioner som ska kunna torka ut.

Läs mer: Tilläggsisolera ytterväggar

U-värde

U-värde är ett mått på hur mycket värme som går genom en byggdel, i W/m²K. Ju lägre U-värde, desto bättre isolerar fönstret, väggen eller taket.

Vindavledare

En vindavledare är en skiva vid takfoten som hindrar att uteluften som kommer in i kallvinden blåser rakt in i isoleringen. Den behövs när du tilläggsisolerar ända ut mot takfoten.

Putsfasad

En putsfasad är en fasad med puts av kalk, kalkcement eller cement på murverk eller isolering. Den lagas med puts som passar underlaget, eftersom för hård puts på en kalkfasad kan ge fuktskador.

Träpanel och ommålning

Träpanel är en fasad av träpaneler, till exempel stående lockpanel eller liggande fasspont. Den behöver tvättas, skrapas och målas om med jämna mellanrum, och söder- och västsidorna brukar behöva målas först.

Takpapp, papp och strö

Takpapp är en bitumenduk som används som underlag under pannor och plåt, eller som yttertak på låglutande tak. Papp och strö är en enkel takbeläggning på uthus och garage, där pappen hålls på plats med ströläkt.

Råspont

Råspont är underlagsbrädor med spont som spikas på takstolarna och bär takpappen. Den kan ruttna om taket har läckt länge.

Bärläkt och ströläkt

Bärläkt är läkten som spikas tvärs över taket och som takpannorna hänger på. Ströläkten spikas längs takets lutning ovanpå pappen, under bärläkten, och ger en luftspalt där vatten kan rinna undan.

Hängränna och stuprör

En hängränna är rännan som samlar upp regnvattnet längs takfoten, och stupröret leder det vidare ner till dagvattnet eller en utkastare. Läckande rännor ger fuktskador på fasad och grund.

Takkupa

En takkupa är en utbyggnad på taket med fönster som ger mer ståhöjd och ljus på vinden. Eftersom den påverkar takets bärande konstruktion behövs ofta konstruktör och bygglov eller anmälan, så fråga kommunen tidigt.

Tegelpanna, betongpanna och pannplåt

Takpannor är de plattor av tegel eller betong som täcker ett tak. Pannplåt är plåt som formats för att likna pannor och är lättare och snabbare att lägga.

Snörasskydd

Ett snörasskydd är galler eller rör på taket som hindrar snö och is från att rasa ner. Det krävs där snö kan falla ner på platser där människor rör sig, till exempel vid entrén.

Takstege och fallskydd

En takstege är en fast stege på taket som tillsammans med glidskydd och gångbryggor gör att sotare och hantverkare kan ta sig säkert till skorsten och ventilation. Boverkets regler kräver sådana takskydd.

Takfot

Takfoten är takets nedre kant, där det skjuter ut över fasaden. Här sitter hängrännan och ofta de luftspalter som ventilerar kallvinden.

Fönsterbröstning

Fönsterbröstningen är väggpartiet mellan golvet och fönstrets underkant. I äldre hus kan bröstningen vara tunn och dåligt isolerad.

Spröjs

Spröjs är listerna som delar upp en fönsterruta i mindre rutor. Äkta spröjs delar glaset på riktigt, medan påklistrade spröjs sitter på en hel ruta.

Linoljekitt

Linoljekitt är kitt av linolja och krita som håller glaset på plats i äldre träfönster. Det spricker med åren och byts när fönstren renoveras.

Läs mer: Täta, renovera eller byta fönster

Isolerglas och energiglas

Isolerglas är två eller tre glas som är förseglade med en spalt emellan. Energiglas har dessutom en tunn metallbeläggning som reflekterar tillbaka värmen och ger lägre U-värde.

Murning och omfogning

Murning är att bygga med tegel, lättbetong eller natursten och murbruk, till exempel skorstenar, eldstäder och socklar. Omfogning är att kratsa ur och ersätta gamla, vittrade fogar i ett murverk.

Schaktning

Schaktning är att gräva bort jord och massor med grävmaskin, till exempel för grund, dränering eller avlopp. Beställ en ledningsanvisning via Ledningskollen innan någon gräver.

Schaktmassor och fyllnadsmassor

Schaktmassor är det som grävs bort och fyllnadsmassor det som fylls på. Massor som köps in ska vara rena, och att fylla ut med förorenade massor kan kräva anmälan till kommunen.

Bärlager och gruskross

Bärlagret är det packade lagret av krossat grus, gruskross, under marksten, plattor eller en uppfart. Det är bärlagret som avgör om ytan håller eller sätter sig.

Marksten och stenläggning

Marksten är plattor och sten av betong eller natursten som läggs på bärlager och sättsand, till exempel för uppfarter, gångar och uteplatser.

Slänt

En slänt är en lutande markyta, till exempel vid tomtgränsen eller mot en källare. Branta slänter kan behöva en stödmur eller ett erosionsskydd.

Stubbfräsning

Stubbfräsning är att fräsa ner en trädstubbe under marknivå med en stubbfräs, i stället för att gräva upp hela rotsystemet.

Socialsanering

Socialsanering är tömning, rengöring och sanering av en bostad som har blivit kraftigt nedsmutsad, till exempel efter ett dödsfall eller när någon inte har orkat ta hand om hemmet.

Luktsanering

Luktsanering är borttagning av lukt från till exempel rök, brand eller djur, med grundlig rengöring, ozonbehandling och ibland byte av material.

ROT- och RUT-avdrag

ROT-avdrag är en skattereduktion på arbetskostnaden för reparation, underhåll, om- och tillbyggnad av bostaden, och RUT-avdrag gäller hushållsnära tjänster som städning och trädgårdsarbete. ROT är 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kronor per person och år, sedan den tillfälliga höjningen till 50 procent upphörde vid årsskiftet 2025/2026. ROT och RUT får tillsammans bli högst 75 000 kronor. Material, resor och bortforsling av avfall ger inget avdrag.

Läs mer: ROT- och RUT-avdrag

Villaeffekten

Villaeffekten är ett statligt bidrag på 30 procent av materialkostnaden för energiåtgärder i småhus, till exempel tilläggsisolering, fönsterbyte eller en berg- eller luft-vattenvärmepump, högst 60 000 kronor per hus. Huset ska ha värdeår före 1990, får inte ha fjärrvärme och ska vara din permanentbostad. Bidraget betalas bara ut om det blir minst 10 000 kronor, alltså material för minst 33 334 kronor. Arbetet kan samtidigt ge ROT-avdrag.

Läs mer: ROT, RUT och Villaeffekten

Grön teknik

Grön teknik är en skattereduktion för installation av solceller, batterier för egen solel och laddbox för elbil. Den ger 15 procent för solceller och 50 procent för batteri och laddbox, på både arbete och material, högst 50 000 kronor per person och år. Samma arbete kan inte ge både grön teknik och ROT-avdrag.

Läs mer: ROT, RUT eller grön teknik?

Bygglov

Bygglov är kommunens tillstånd att bygga nytt, bygga till eller ändra användningen av en byggnad. Vad som kräver lov beror bland annat på om fastigheten ligger inom detaljplan.

Läs mer: Bygga utan bygglov

Anmälan

En anmälan är ett enklare förfarande än bygglov, till exempel för ingrepp i bärande delar, ändrad ventilation, nya installationer för vatten och avlopp och nya eldstäder. Du får inte börja förrän kommunen har gett startbesked.

Startbesked och slutbesked

Ett startbesked är kommunens klartecken att börja bygga efter lov eller anmälan. Slutbeskedet behövs innan byggnaden eller åtgärden får tas i bruk.

Rivningslov

Rivningslov är kommunens tillstånd att riva en byggnad och krävs i regel inom detaljplan, om planen inte säger något annat. Där lov inte krävs kan du i stället behöva göra en rivningsanmälan, till exempel för byggnader större än 50 m².

Läs mer: Riva friggebod

Komplementbyggnad (tidigare friggebod)

En komplementbyggnad är det som tidigare hette friggebod, alltså en fristående byggnad som förråd, garage eller gäststuga. Sedan 1 december 2025 får den största lovfria byggnaden inom detaljplan vara 30 m² och 4,0 meter i nock, och alla lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus får tillsammans vara högst 45 m². Utanför detaljplan gäller 50 m², 4,5 meter och 65 m².

Läs mer: De nya reglerna för att bygga utan lov

Komplementbostadshus (tidigare attefallshus)

Ett komplementbostadshus är det som tidigare hette attefallshus, alltså ett fristående bostadshus på tomten till ett en- eller tvåbostadshus. Samma mått och gemensamma yta gäller som för komplementbyggnader. Bygglov behövs inte inom gränserna, men anmälan kan krävas, till exempel för vatten och avlopp.

F-skatt

F-skatt är Skatteverkets godkännande som visar att företaget själv betalar sina skatter och avgifter. Anlita bara firmor med F-skatt, annars kan du bli skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Du kan kontrollera det hos Skatteverket.

Fast pris och löpande räkning

Fast pris betyder att jobbet kostar det avtalade beloppet oavsett tidsåtgång. Löpande räkning betyder att du betalar för faktisk tid och material, gärna med ett takpris eller en ungefärlig prisuppgift.

Läs mer: Så läser du en offert

ÄTA-arbeten

ÄTA-arbeten är ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten, alltså allt som ändras, läggs till eller stryks jämfört med det som står i avtalet. Ett typiskt exempel är att golvet rivs och bjälklaget under visar sig vara rötskadat. Kom överens skriftligt om pris och hur tidplanen påverkas innan arbetet görs. Ett mejl eller sms som båda har godkänt räcker som bevis.

Läs mer: Offert och avtal

Hantverkarformuläret 17 och ABS 18

Hantverkarformuläret 17 och ABS 18 är standardavtal för dig som konsument. Hantverkarformuläret 17 används vid reparation och ombyggnad, ABS 18 vid nybyggnad och tillbyggnad av småhus. Båda reglerar betalning, ÄTA, garantier och vad som händer om något går fel.